More Filters

Visa fler

Forskaren: ”För många små producenter kan gårdsförsäljning vara avgörande för överlevnaden”

Profilbild för Robert, Gårdsförsäljningsguiden

När Sverige öppnade för gårdsförsäljning av alkohol bröts en över hundra år lång ordning. För första gången sedan 1910-talet blev det möjligt att sälja drycker starkare än fem volymprocent utanför detaljhandelsmonopolet. Reformen beskrivs ofta som symbolisk – men för många små producenter är den långt ifrån det.

Det visar ny forskning av Henric Häggqvist, docent och forskare i ekonomisk historia och företagshistoria vid Uppsala universitet. Han forskar främst om handelspolitik och internationell handel, samt alkoholpolitik och dess effekter på den svenska bryggerinäringen. En av hans senaste publikationer undersöker staten som köpare och ägare av Pripps bryggerier under 1970- och 80-talen och är publicerad i Scandinavian Economic History Review: https://doi.org/10.1080/03585522.2025.2599560.

”Jag trodde först att det mest var en kul liberalisering för ölnördar”, säger han. ”Men det har slagit mig hur viktigt det faktiskt är för många små producenter – både för försäljning och marknadsföring.”

Kartlade vilka som faktiskt började sälja

I sin studie har Häggqvist undersökt vilka bryggerier som startat gårdsförsäljning, när de gjort det och vilka faktorer som påverkat besluten.
”Jag ville förstå hur reformen fungerar i praktiken – inte bara i teorin. Hur många börjar sälja, vilka gör det och vad avgör vem som tar steget?”

Studien bygger på årsredovisningar från bryggerier, statistik från SCB, sortimentsdata från Systembolaget och ölappen Untappd, samt branschmaterial och offentliga uppgifter.
”Jag har kompletterat med intervjuer i nyhetsmedier och på Gårdsförsäljningsguiden”, säger Häggqvist.

Med hjälp av statistiska analyser har han också undersökt hur lokala förutsättningar, som kommunstorlek och politiskt styre, påverkar utvecklingen.

Färre bryggerier än väntat – och stora regionala skillnader

Resultaten visar att många mikrobryggerier har börjat med gårdsförsäljning, men att andelen ändå är lägre än bland destillerier och vingårdar.
”Lagstiftningens utformning spelar stor roll för vilka som faktiskt kan sälja”, säger Häggqvist.

Tidpunkten för införandet visade sig också vara avgörande.
”Det var kort tid mellan riksdagens beslut och startdatumet den första juni. Kommuner som inte hann få igång ansökningsprocesser i tid halkade efter – och vissa producenter kanske aldrig kommer i gång alls.”

Samtidigt är skillnaderna stora mellan olika delar av landet.
”Vissa regioner och kommuner är kraftigt överrepresenterade, men vi ser inget tydligt geografiskt eller politiskt mönster som förklarar varför.”

Liten effekt på monopolet – stor effekt för små producenter

Trots att fler än 150 nya försäljningsställen tillkommit på mindre än ett år tror Häggqvist inte att reformen kommer påverka alkoholkonsumtionen i stort.
”Volymerna är små och Systembolaget kommer fortsatt vara den dominerande försäljningskanalen.”

Men för producenterna kan betydelsen vara stor.
”Många små bryggerier arbetar med mycket små marginaler. Gårdsförsäljning ger dem ytterligare en chans att nå kunder och skapa intäkter. Det gäller framförallt de producenter som inte har några av sina produkter i Systembolagets sortiment.”

Reformen innebär också, enligt honom, en liten men tydlig förskjutning i svensk alkoholpolitik.
”I över 120 år har folkhälsan varit den tydliga prioriteringen. Gårdsförsäljning flyttar pendeln något mot näringspolitik – men det är fortfarande en ganska begränsad liberalisering.”

Lagstiftningens detaljer avgör framtiden

Om det finns en lärdom för politiker är det hur avgörande lagens utformning är.
”Detaljerna spelar stor roll. Hur regler skrivs och hur de införs lokalt påverkar direkt hur branschen kan agera.”

För allmänheten hoppas han på större förståelse för småskaliga producenter.
”Vi har en livfull bryggerisektor över hela landet, men många jobbar med väldigt små marginaler. Vill vi ha kvar lokala producenter och inte gå tillbaka till ett fåtal stora aktörer, då behöver de realistiska möjligheter att sälja sina produkter.”

Och där, menar han, kan gårdsförsäljningen spela en större roll än många först trodde.
”För vissa kan det vara skillnaden mellan att överleva – och att försvinna”, avslutar Henric.


FLER ARTIKLAR OM GÅRDSFÖRSÄLJNING