Gårdsförsäljning av cider – föder en möjlighet att utöka svensk fruktodling

Detta är en krönika. Krönikan är en text där skribenten reflekterar och framför personliga åsikter.

Det har tjatats om beredskap och livsmedelsstrategi 2.0 ända sedan Matlandetarbetet lades i graven. Men man hör bara man säger det för sig själv att Matlandet var något för folket att bygga, ägna sig och skörda frukterna från medan en strategi och beredskap är något myndigheter gör fast mest då i pappersform.

När så nu gårdsförsäljningen äntligen blev satt på prov i 6 år så är ett folkligt inslag infört igen i påverkansarbetet för svensk fruktodling och svenskt jordbruk.

Fruktodlingen i Sverige går på knäna och alla tecken tyder på att en livskraftig cidernäring kommer höja priset på den frukt som idag inte anses passa in i detaljhandelns snäva kvalitetsramar som avgör hur ett äpple eller ett päron får se ut.

Detta förutsätter såklart att cider produceras av svensk frukt och inte av vatten och aromämnen i kompott med tveksamma koncentrat från Kina. Men det är en helt annan diskussion.

Det viktiga är att gårdsförsäljningen nu har gjort det möjligt för oss som jäser traditionell cider av 100% svensk fruktmust, ofta med terroir av det landskap vi verkar i, att kommunicera det med våra gäster.

På Köpings Must & Cider är vi evigt tacksamma för den här prövotiden och det är det absolut bästa som kunnat hända oss. Vi har med stöd av tron på förslaget byggt en restaurang och förvandlat gården till ett besöksmål som redan lockar stora mängder gäster från både Sverige och andra länder.

Det i sin tur ger tillbaka till lokalsamhället för en besökare till en cidergård behöver någonstans att bo och de vill även se andra saker när de väl tagit sig ut på landsbygden.

Sverige får ungefär 80 miljoner besökare om året. 40 miljoner av dessa vill uppleva lokal mat och dryck och hela 37% av dessa mat- och dryckesintresserade är specifikt intresserade av musterier, ciderier, vinerier, destillerier och bryggerier. Det är nästan 15 miljoner personer årligen som har som största intresse att besöka just den här typen av landsbygdsföretag. Det ska vara lokalt, genuint och spegla smaken av en plats.

Gårdsförsäljningen är nyckeln till den skattlådan så det finns inte nog med positiva adjektiv för att beskriva den utveckling vi nu ser hända.

Fasanerna skriker i vår naturbeteshage. Järnåldersgravarna pryder kanten av berget och man kan lätt föreställa sig hur berget som står i hagens mitt en gång stack upp ur sjön på vars botten vår nutida äppelodling står. Medan solen färgar himlen röd i den ljumma vårkvällen släntrar de sista av våra fyrtio middags- och gårdsförsäljningsgäster för dagen lite motvilligt mot bussen som ska ta dem vidare till nästa resmål.

Restaurangen står tom nu och personalen har gått hem. Johanna och Lena sätter sig en stund på uteserveringen och planerar inför nästa dag. Lärkorna vill inte sluta drilla över vallen. Vårt ekologiska jordbruk med vall, spannmål och äpplen omger oss.

Vi fick en riktig chans att utveckla vårt ekologiska nedläggningshotade lantbruk i och med gårdsförsäljningen. Att nu kunna erbjuda våra gäster att avsluta sin tur i cideriet på ett naturligt sätt genom att man får köpa med sig något av det man just tillbringat en stund av sitt liv att lära sig mer om känns tillfredsställande både för dem och oss.

Lena Ryberg-Ericsson, Köpings Musteri

Började jobba med lokal mat som egen företagare när hon var 18 år. Smaken av en plats är för Lena det reseminnet som dröjer sig kvar längst. I 30 år har nu makarna Lena och Anders drivit sitt KRAVcertifierade jordbruk och för 11 år sedan började man plantera äpplen på sin åkermark.
• Vi jobbar på riktigt med miljön, inte som marknadsföringsgimmick utan vi är beredda att ta kostnaderna och arbetet för att göra skillnad för framtida generationer.
• Att bruka jorden kommer med ett ansvar. Den är ju bara till låns för dem som ska sköta matproduktionen till dem som lever på planeten.