More Filters

Visa fler

Ekesåkra Vingård: ”Ge oss större frihet, lägre administrativa kostnader och större förtroende”

Profilbild för Robert, Gårdsförsäljningsguiden

Björn och Annika Stoltz

När Ekesåkra Vingård summerar gårdsförsäljningen fram till dagens datum är bilden tydlig: intresset för vingården, vinerna och det personliga mötet har överträffat förväntningarna. Samtidigt har erfarenheterna av regelverket förstärkt Björn Stoltz kritik. Han efterlyser större frihet, mindre administration och framför allt ett större förtroende för de små producenterna.

”Ekesåkra Vingård var långt fram i beslutsprocessen, så vi har nu haft gårdsförsäljning under två sommarsäsonger. Österlens högsäsong är ju dessutom ganska kort – ungefär sex veckor – så det är fortfarande en ganska begränsad period att dra stora slutsatser från”, säger Björn Stoltz.

Några tydliga förväntningar hade Ekesåkra egentligen inte satt upp. I stället har man testat sig fram för att se vad som fungerar för vingården, kunderna och samarbetspartners.

Att intresset skulle finnas blev dock tydligt redan under 2025, inte minst genom evenemanget SnackaVin.
”Mottagandet av vårt evenemang SnackaVin blev otroligt uppskattat.”

Stoltz tror att mycket handlar om att Ekesåkra försöker göra besöket lättsamt och personligt. Det handlar inte bara om att sälja en flaska vin, utan om att låta besökarna komma närmare vingården och människorna bakom.
”Vi vill inte bara sälja en flaska vin, utan låta besökarna komma lite närmare vingården och få en inblick i våra tankar, idéer och vår vardag – både det som fungerar och det som inte alltid gör det.”

Det verkar också finnas ett genuint intresse för hur svenskt vin blir till.
”Det verkar finnas ett genuint intresse för hur svenskt vin faktiskt blir till och för människorna bakom.”

Gårdsförsäljningen har blivit mer än en försäljningskanal

För Ekesåkra har gårdsförsäljningen framför allt inneburit en helt annan direktkontakt med kunder och besökare. Försäljningen har ökat, men Stoltz lyfter fram relationen till besökarna som minst lika viktig.
”För oss har det aldrig bara handlat om att sälja fler flaskor, utan minst lika mycket om att människor faktiskt kommer hit, upplever gården och får en relation till oss och Ekesåkra Vingård.”

Besöksmässigt har gårdsförsäljningen överträffat vad vingården kanske vågat hoppas på. Många kommer av ren nyfikenhet och blir sedan kvar längre än de hade tänkt.

SnackaVin har varit en viktig del i det arbetet, genom att ge möjlighet att prata om vinodling, vinifiering och varför Ekesåkra gör saker på sitt sätt.

Det har också påverkat intresset för de egna vinerna.
”När människor har fått prova, ställa frågor och höra historien bakom vinet blir det en helt annan förståelse för produkten. Det skapar också en återkommande kundkrets, vilket för oss är betydligt mer värdefullt än ett enstaka köp.”

Gårdsförsäljningen har därmed fått en betydligt bredare funktion än bara själva försäljningen.
”Den har egentligen blivit mer än en försäljningskanal. Den har blivit en viktig del av hur vi bygger Ekesåkra som vingård, varumärke & publikverksamhet – genom mötet med människor. Och det är nog där vi ser den största effekten och energi boosten.”

Nya möjligheter efter det slopade matkravet

Det slopade matkravet har samtidigt öppnat nya möjligheter för Ekesåkra. Ett konkret exempel är den mobila vinbaren BAR à VIN.

Men för Stoltz handlar satsningen inte i första hand om att köra runt och sälja vin.
”För oss handlar den mobila vinbaren egentligen inte så mycket om att köra runt och sälja vin. Det är snarare ett sätt att skapa ett rum för det vi tycker så mycket om med vin – samtalet, kontemplationen och det vuxna i att helt prestationslöst kunna slå sig ner, njuta av ett glas vin och prata med varandra.”

BAR à VIN ska vara enkel, avslappnad och opretentiös.
”Vin behöver inte alltid vara så komplicerat. Ibland räcker det väldigt långt att hälla upp ett gott glas och låta kvällen ta den tid den tar.”

Exakt vad satsningen kan utvecklas till är ännu inte bestämt. Men mottagandet har gett Ekesåkra nya idéer.
”Alla hurrarop och all uppskattning vi fått kring vår BAR à VIN sätter förstås lite griller i huvudet på oss. Så visst finns det tankar och idéer…”

Erfarenheterna har förstärkt kritiken mot regelverket

I en tidigare intervju med Gårdsförsäljningsguiden beskrev Stoltz regelverket som präglat av ”rigiditet, överförmynderi och rädsla”. Efter det första hela året har han inte ändrat uppfattning.

Snarare tvärtom.
”Ja, i grunden tycker jag nog fortfarande det. Kanske till och med mer efter att faktiskt ha fått leva med regelverket i praktiken.”

Stoltz betonar att han har respekt för att alkohol kräver regler och ansvar. Problemet är enligt honom snarare hur regelverket är utformat och vilken syn på vin och små producenter det bygger på.
”Problemet är snarare att regelverket ibland verkar utgå från att vin i första hand är ett samhällsproblem som måste kontrolleras, snarare än ett livsmedel, ett hantverk och en del av en växande svensk besöksnäring.”

Han ser en tydlig dubbelhet i att småskaligt företagande, landsbygdsutveckling och besöksnäring samtidigt lyfts fram som något positivt.
”Vi uppmuntras att starta småskaliga verksamheter, utveckla landsbygden, skapa besöksnäring och förädla svenska råvaror – men när man sedan faktiskt försöker göra det möts man av ett regelverk som på sina håll känns både stelt och misstänksamt.”

Efter att ha arbetat med reglerna i praktiken har Stoltz dessutom lagt till ytterligare ett ord: misstro.
”Jag skulle kanske lägga till misstro. Det är nog det som stör mig mest. Vi små producenter vill ta ansvar och göra rätt. Då vore det rimligt att regelverket i större utsträckning utgick från det, istället för från misstanken att något måste gå fel.”

Samtidigt menar han att gårdsförsäljningen visar att gamla föreställningar faktiskt går att förändra.
”Kanske är det just genom att vi små producenter får möjlighet att visa hur det faktiskt fungerar i verkligheten som synen på vin och småskaligt hantverk så småningom kan förändras.”

Vill se större frihet för små producenter

När Stoltz blickar framåt handlar önskemålen inte bara om några mindre justeringar. Han vill se ett större skifte i synen på små producenter och ett regelverk som i högre grad bygger på frihet under ansvar.
”Jag skulle egentligen vilja se ett större skifte i synen på oss små producenter. Inte bara några ytterligare undantag eller justeringar i marginalen, utan ett regelverk som i betydligt högre grad bygger på frihet under ansvar.”

Han lyfter fram fem områden där han vill se förändringar.

Den första handlar om friare försäljning direkt från den egna gården. Besökskravet och begränsningarna kring hur mycket en besökare får köpa skulle enligt Stoltz kunna förenklas.
”Har man faktiskt besökt vingården och fått en presentation av verksamheten borde det kunna räcka.”

Den andra handlar om ett regelverk som bättre tar hänsyn till verksamhetens storlek.
”Det är orimligt om en vingård som producerar några tusen flaskor om året ska bära samma administrativa skallkrav som en stor industriell producent.”

Den tredje punkten är kostnaderna för tillstånd, tillsyn och kontroll. Stoltz vill se större proportionalitet och menar att kostnaderna kan bli betydande för små verksamheter.

Den fjärde handlar om skatter och kostnaden för att driva små företag. Han ser den sänkta alkoholskatten för oberoende småproducenter som ett steg i rätt riktning, men vill gärna se ytterligare åtgärder.
”För en riktigt liten producent skulle man kunna ha en ännu tydligare småföretagsnivå, där både punktskatt och administrativa kostnader bättre speglar den faktiska verksamheten.”

Den femte handlar om landsbygden och det lokala näringslivet.
”En vingård är inte bara en producent av vin. Vi köper lokalt, anlitar lokala företagare, samarbetar med restauranger och andra besöksmål, skapar upplevelser och får människor att faktiskt åka ut på landsbygden.”

För Stoltz är det därför viktigt att regelverket inte bara fokuserar på själva vinförsäljningen, utan också på den större roll som små producenter kan spela som besöksmål och motorer i det lokala näringslivet.

Han sammanfattar sin önskan:
”Ge oss större frihet, lägre administrativa kostnader och större förtroende – och ställ tydliga krav på ansvar i stället.”

Fokus på utveckling och upplevelser

Trots många idéer finns det ingen fast femårsplan för Ekesåkra Vingård.
”Vi har faktiskt ingen femårsplan där allt är utstakat, helt enkelt för att vi vill ha det så.”

I stället vill vingården fortsätta utveckla vinerna, odlingen och själva upplevelsen kring Ekesåkra.
”Vi vill fortsätta utveckla våra viner, produkter och kanske prova nya idéer och våga experimentera. Vi vill också fortsätta utveckla odlingen och bli ännu bättre på att få fram det som faktiskt är vårt – våra druvor, vår plats och vårt sätt att tänka kring vin som upplevelse och livsmedel.”

Minst lika viktigt är det som händer runt själva vinet.

SnackaVin och BAR à VIN har visat hur mycket besökarna uppskattar det personliga mötet.
”Vi har upptäckt hur mycket människor uppskattar att komma hit och faktiskt prata med oss.”

Ekesåkra vill också gärna vara en del av utvecklingen av Österlen som vindestination.
”Det händer mycket inom svensk vinodling just nu och det finns ett växande intresse för vingårdar som besöksmål.”

Någon ambition att bli störst finns däremot inte.
”Däremot har vi inget behov av att bli större men gärna bättre.”

Och ambitionen är tydlig:
”Bättre viner – bättre upplevelser – bättre samtal men framför allt fortsätta ha roligt medan vi gör det.”

För Ekesåkra handlar framtiden därför inte om att på förhand bestämma exakt vart resan ska gå, utan om att fortsätta prova, utveckla och våga följa de idéer som uppstår längs vägen.
”Vi har lärt oss att det ofta blir roligare när man inte bestämmer allt i förväg”, avslutar Björn.


📍BESÖK EKESÅKRA VINGÅRD – ALL INFO I GUIDEN


FLER ARTIKLAR OM GÅRDSFÖRSÄLJNING